Monthly Archives: May 2013

Rabies

För några månader sen skrev expressen följande rubrik:

“RABIES HOS SVENSKAFLADDERMÖSS”

(Denna pedagogiska illustration är ritad av Hilding Edqvist och har inget med rabies att göra….)

Många har blivit oroade av denna nyhet och jag tycker det är på sin plats med ett klargörande. Läser man vidare i artikeln framgår det att man har hittat rabiessmitta hos sex fladdermöss i Kalmar området och läser man lite till står det att det inte rör sig om sjuka fladdermöss utan fladdermöss som bär på antikroppar i blodet mot fladdermus rabies. Det betyder att fladdermössen någon gång gång har varit exponerade för smitta och att dom har överlevd och utvecklat immunitet mot sjukdomen.

Rabies hos fladdermöss är en dödlig sjukdom för oss människor och måste tas på stort allvar. Därför har smittskyddsverket utfärdat en varning. Expressens sätt att framställa det på är dock sensasjonsartad och synnerligen dålig reklam för en djurgrupp som många redan är rädda för och som har varit stigmatiserad i århundraden. Tittar man på statistiken kan man konstatera att RABIES INTE ÄR PÅVISAT I SVERIGE. Två människor har vårdats för rabies på Svenska sjukhus de senaste 30 åren. båda smittade i utlandet (India och Thailand)  båda patienter avled och båda smittades av hundar. Sverige har varit fritt från rabies smitta sedan 1886. Alt detta taget i betraktning betyder att risken för att drabbas av fladdermus buren rabies i Sverige är extremt liten.

Dock vill jag understryka att handskar alltid ska användas i kontakt med fladdermöss. För din egen skull och för fladdermössens. Vi vet lite om hur våran bakterie och virusflora påverkar fladdermössen.

                                                        

Hämtat från smittskyddsinstitutet:

“Förekommer lyssavirus (rabies) hos svenska fladdermöss?

Rabies är en virussjukdom som framför allt drabbar djur. För att undersöka om svenska fladdermöss är bärare av det virus som orsakar rabies (lyssavirus) kommer provmaterial (serum och saliv) insamlas och analyseras under 2008.

Rabies är en akut virussjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen orsakas av ett ett höljeförsett RNA-virus tillhörande familjen Rhabdovirus, genus (släkte) lyssavirus. Rabiesinfekterade djur utsöndrar virus i saliven och smitta sker via bett eller slickning. Efter exposition kan virus ligga vilande på bettstället under en tid för att därefter spridas till hjärnan där en hjärninflammation snabbt utvecklas.

Tack vare sitt geografiska läge och stränga karantäns- och införselregler är Sverige rabiesfritt sedan mer än hundra år tillbaka. Detta till skillnad från flertalet länder i Europa där rabies är mer eller mindre vanligt förekommande hos såväl markgående djur som fladdermöss.
Lite är känt om symtombilden hos lyssavirusinfekterade fladdermöss. Generellt gäller att djur som infekteras med lyssavirus uppvisar neurologiska symtom och avlider inom några veckor efter infektionstillfället. Detta gäller inte för fladdermöss. Flera studier har visat att till synes friska fladdermöss har antikroppar mot lyssavirus som ett tecken på att de kommit i kontakt med viruset. Om och i vilken omfattning dessa djur även har virus i saliven är okänt.
I den aktuella studien kommer både serum, för påvisning av antikroppar, och saliv för påvisning av virus att insamlas och undersökas.

Fladdermöss är fridlysta och får inte avlivas om de inte har livshotande skador.
I Sverige utförs sedan 1980-talet passiv övervakning av fladdermöss avseende förekomst av lyssavirus. Passiv övervakning innebär att endast upphittade döda djur undersöks. Fram till idag har provmaterial (hjärnmaterial) från omkring 500 fladdermöss undersökts, samtliga med negativt resultat. En aktiv övervakning, det vill säga provinsamling av serum och saliv från levande fladdermöss skulle bättre klargöra om lyssavirus förekommer hos svenska fladdermöss.

I Europa är rabiessmitta från fladdermöss till andra djur och människa extremt ovanligt. Vid befarad smitta kan sjukdom undvikas genom immunterapi (vaccination och immunglobulin). Projektet är ett samarbete med Smittskyddsinstitutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Naturvårdsverket.

Mytologiska möss

Trots namnet är fladdermusen givetvis ingen mus och ingen fågel heller. Närmsta släktningen är snarare mullvad, igelkott och näbbmöss (som inte heller är möss). Dessa djur är alla gamla däggdjur och tillhör insektsätarna. Fladdermössen har fascinerat människor i tusentals år.

.

Grottmålning i Australien som föreställer fruktfladdermöss eller flygande hundar.

Att vara rädd för fladdermöss är helt irrationellt då dom inte är farliga för andra än insekterna. Ändå är det många som tycker dom är läbbiga. En del av skulden får vi ge till skrock och folktro som förälder har överfört till barn i generationer, men den största skulden har nog författaren Bram  Stoker som i 1897 skrev suksessromanen Dracula. Här kopplas fladdermöss ihop med odöda blodsugare för första gång.

        Klaus kinski som vampyr i Werner Herzogs eminenta "Nosferatu, phantom der nacht" från 1979

Klaus kinski och Isabella Adjani i rollerna som Nosferatu och den vackra Lucy från Werner Herzogs “nosferatu, der phantom der nacht” från 1979

  Boken står modell för de flesta våra populära filmer och tv serier. Vampyrfladdermössen som det finns tre arter av i syd och mellanamerika beskrevs vetenskaplig för första gång i 1810 och Stoker har nog tagit del av upptäckten genom sitt läsande av populärvetenskaplig litteratur som florerade under upplysningstiden. Boken Drakula bygger på Stokers egna mardrömmar där både blodsugande kvinnor(!) och fladdermöss uppträder. I boken ändrades Dracula från kvinna till man innan publicering, kanske för att Stokers mor var en av 1800-talets tidiga feminister.

 

Fladdermusens mytiska roll speglas tydligt i Jugend och artnoveaurörelsen i det sena 1800-talet. Här i en lite mysigare form…

Nu är fladdermössen vakna!

                              Vackra Maj…

                                                                 

Under maj kommer fladdermusaktiviteten igång för allvar. Trots att morgnarna fortfarande är kalla jagar fladdermössen nu fram till gryningen. Lättast är dock att observera fladdermössen strax efter solnedgång när dom hungriga lämnar överdagnings ställerna för att uppsöka insektsrika områden för att jaga…